Vargen kommer!

ropade gossen för den 1729:e gången, och vid här laget hade till och med fåren lagt märke till att inte allt stod rätt till med sin herde. Igår (2009-Okt-20) lät Aftonbladet publicera en artikel skriven av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson; reaktionerna lät inte vänta på sig. DN-skribenten Clas Svahn väljer, som synes nedan, att trivialisera ämnets dignitet och omfattning bl.a. genom bruket av citationsstecken.

I debattartikeln kallar Jimmie Åkesson invandringen till Sverige för ”massinvandring” och skriver att detta, tillsammans med ”de relativt höga födelsetalen” kommer att fortsätta ”om inte en politisk kursändring sker”.

En rimlig beskrivning av invandringen till Sverige och Europa är kolonisering — en mildare, men alltjämt rimlig beskrivning är massinvandring. Ett uttryck som inte alls beskriver invandringens magnitud är blott ”invandring”. Clas Svahn gör vidare en nazistkoppling, för det är ju så relevant och intellektuellt hederligt.

SvD-skribenten Lena Hennel skriver att

Sverigedemokraternas försök att öppet rida på främlingsfientlighet kan tvinga fram ett blocköverskridande samarbete efter valet. En regering som indirekt stödjer sig på SD kommer att få svårt att få stöd från de egna.

Det politiskt korrekta språket, grammatiken, är en stel koloss förprogrammerad för att minimera sannolikheten att den icke ont anande användaren får fel idéer. Ett exempel från Smittskyddsinstitutets rapporter är begreppet ”MSM”, Män som har Sex med Män, alltså inte homosexuella(?).

Vi tillåter inte våra
motståndare att ha vapen,
varför skulle vi då låta dem
ha idéer?
–Kamrat n:o 1

Ett annat exempel är bruket av adverbet ”öppet” — en klassiker i sammanhanget som används ofta av många skribenter, såväl inrikes som utrikes. Den politiskt korrekta lingvistiken är så rigid och stel att skribenter från de länder som utsatts för kritikkulturen använder till och med exakt samma, på sina respektive språk, adverb och adjektiv för att beskriva sina hatobjekt. The Guardian gnölar t.ex. om att den modige juden, tillika musikern Gilad Atzmon minsann använder sig av ”openly anti-Jewish rethroic”.

Gilad Atzmon is a former Israeli paratrooper, a well-known jazz saxophonist, a campaigner for Palestinian rights and someone who is comfortable employing openly anti-Jewish rhetoric.

Tysklands integrationsminister talar samma språk; i en artikel från tyska DN Der Spiegel apropos antisemitism hos invandrare:

Zum Glück äußert sich bislang auch in muslimisch geprägten Milieus nur eine Minderheit unserer Zuwanderer offen antisemitisch.

Även Frankrike talar om denna ”öppenhet” i sammanhanget; i en bloggartikel från franska DN Le Monde

Encore un assassinat commis par une bande de jeunes ouvertement racistes. La victime est un étudiant de Doha.

Ibland spårar skribenter ur och skriver saker som t.ex. följande från Ystads DN Ystads allehanda

Att partiet när det för några år sedan under ledaren Jimmie Åkesson valde en mjukare framtoning genast fick en radikal utbrytarfalang i form av det mer öppet nazi-anstrukna Nationaldemokraterna bär också syn för sägen.

”Mer öppet” således. Vad detta öppet skall stå för eller ens betyda lämnar jag som en öppen fråga. Till saken. Den enda artikel i gårdagens kalabalik som försökte någorlunda bemöta någonting i sak var en liten TT-snutt i vilken BRÅ:s utredare Klara Hradilova Selin och en talesman från SÄPO intervjuades. BRÅ är ingen vettig institution att vända sig till om man vill få reda på någorlunda högupplösta upplysningar, vilket framgår tydligt av utredarens yttrande: Vad är etnicitet? Hur mäter man det? Utgår man från namn? Språk? Eller att offret sagt att gärningsmannen var mörkhyad? Det är svårt att använda etnicitet som variabel, säger hon. Är detta så kallad provokativ idioti? Etnicitet är ett ganska väl etablerat begrepp och förekommer rikligt i litteraturen; om nu BRÅ vill framstå som ”forskare” så föreslår jag att de bekantar sig med forskningen på området. Alternativt, varför inte bara betrakta funktionen som tilldelar förmåner till diverse grupper baklänges? Det är nog lättast. BRÅ:s rapporter är ofta intetsägande och bristfälliga på många punkter. Det enda man egentligen kan se är att brott begås — i mycket stor omfattning. Utländsk förälder hit och dit samt EU-medborgare är (nästan) fullkomligt ointressant. Vill man få en uppfattning om hur de olika grupperna går ihop måste man naturligtvis införa variabeln etnicitet. Vem vet? Somalierna kanske bedriver ytterst grova och systematiska brott mot etioperna? Det är ju inte bara för svenskarnas skull detta kan vara av intresse. Turkar och kurder? Etc. etc. Hänvisar Åkesson till BRÅ gör han nog klokt i att vara försiktig. Oturligt nog är fler länder än Sverige utsatta för mångkultur, men tursamt nog finns bättre dokumentation att hämta i andra länder. För att få en bild av hur situationen ser ut i Sverige kan man t.ex. gå till andra länder där statistik finns lättillgänglig och göra en skattning för vårt land. Det lär ge en bättre bild än den störda bild som BRÅ ger. USA har skaplig dokumentation och Norge m.fl. m.fl. Kanske finns till och med en studie av ”vår” mångkultur utförd i ett annat land? Den eventuellt existerande läsaren uppmanas att komma med upplysningar i saken. Slutligen vill jag framföra en önskan till BRÅ: sluta hoppa från punktvisa utsagor när det gäller att ”försvara” och till statistiska utsagor när det gäller att ”anklaga”. Det är larvigt.

Relaterat: Jonas De Geer: Tankens verktyg