Tanja och experimentet

Den stridbare dr. Tanja Bergkvist slår till igen, idag på SvD brännpunkt. I slutet av förra året gick hon ut hårt mot genusprojekten i förskolan och dagis i en debattartikel på SvD och det är glädjande att se att detta energiknippe till kvinna inte har givit upp. Såsom varande mamma har hon sett hur genuspedagogerna har utsatt hennes dotter för oönskade experiment och såsom varande akademiker har hon sett de alltjämt ökande totalitära tendenserna inom akademin och särskilt då från genushåll.

Tanja Bergkvist har således ett ovanligt och viktigt perspektiv eftersom hon ”inte bara är matematiker”, för att travestera landsplågan tillika tandkrämsreklamen, och därför är hennes berättelse mycket intressant. I debatten som ägde rum i TV4 tryckte Bergkvist på vikten att förfara vetenskapligt om nu genusvetenskapen vill göra anspråk på vetenskaplighet, nämligen att i experimentiell vetenskap så utförs experiment först i liten skala och först efter rigorösa och framgångsrika tester så expanderar man försiktigt och följer upp resultaten. Endast efter en lång process av peer-review och kontroller så implementeras resultatet i stor skala, om alls. Särskilt beträffande medicin, psykologi eller andra vetenskaper där försöksobjekten och målen är just människor fordras särskild försiktighet. Genuseriet utför inga experiment, följer inte upp resultaten utan de har drivit igenom sin ”forskning” på massiv skala omedelbart. En medicinare som betedde sig så skulle omedelbart förlora all vetenskapligt anseende och sin läkarlegitimation, han skulle förmodligen också bli stämd. Så icke med genusvetenskapen, därför att det inte är vetenskap utan ideologisk produktion som körs ned i halsen på befolkningen av den politiskt korrekta fientliga eliten. Under varje meningsfull definition av vetenskaplig etik så är genuseriet oetiskt.

Denna groteska experimentlusta med befolkningen är ingalunda något nytt utan utgör själva kärnan i det politiskt korrekta maktövertagande i Västerlandet. Mångkulturen är precis som genuseriet ett stort experiment och grundar sig på vidskepligheten att om vi bara bekämpar eventuellt förekommande ”rasism” och ”fördomar” så kommer mångkulturen att fungera perfekt och alla människor av olika raser, etniciteter och kulturer kan leva tillsammans i harmoni. Endast en fullkomligt rotlös befolkning kan kuvas till den grad som vi har kuvats. Genuseriet är självfallet ett steg i denna process.

För den politiskt korrekta eliten är vi inte människor utan blott en bakteriekultur under täckglas som det skall laboreras på.

I dagens artikel i Brännpunkt påtalar Bergkvist en annan dimension av genuseriet, nämligen det hämningslösa tramset — som t.ex. detta med ”trumpeten som genussymbol”. Det obegränsade tramset har kanske inte i sig så mycket att göra med förtryck av befolkningen som att göra med ekonomi, det är nämligen viktigt för den fientliga eliten att försörja sig och befinna sig nära eller inom akademin. Vilket är självklart. Således måste de uppfinna olika ”forskningprojekt” för att försörja sina politiska kommisarier.

Anmärkning. Apropos själva ordvalet ”genusvetenskap” vill jag påminna läsaren inlägget Hälsan tiger still:

”Mer bisarra samtidsfenomen kan också ses med detta i åtanke; när vi hade något som åtminstone i någon grad kunde approximeras med folkstyre här i landet, ungefär fram till och med Tage Erlander, så fanns det inget behov av att säga ordet demokrati tiotusen gånger per debatt. Nu när vi ej längre har något som rimligen kan approximeras med begreppet demokrati är det tydligen nödvändigt för makten att säga ordet demokrati åtskilliga gånger som kompensation. Forna Östtyskland hette ju som bekant DDR eller Deutsche Demokratische Republik; de fann det nödvändigt att i titeln behöva omnämna det som borde varit självklart, vore landet verkligen en demokrati. Den Demokratiska Folkrepubliken Korea har tydligen samma behov av att nämna Ordet. Liknande fenomen kan observeras bland verksamheter som inte är vetenskaper men som gärna vill framstå som sådana: genusvetenskap, modevetenskap etc. Inom riktiga vetenskaper som t.ex. medicin, matematik eller kemi är emellertid ett vetenskapligt förhållningsätt och den vetenskapliga metoden något så självklart att det inte behöver nämnas.”

Se även Tanjas utmärkta blogg: http://tanjabergkvist.wordpress.com.

Oskorei skrev ett läsvärt inlägg om energiknippet Tanja för en tidan sedan: Genuspedagoger i reträtt.

All heder åt denna hjältinna!